Lennart Persson - Sånger om Sex, Gud och Ond Bråd Död

"jag har alltid haft svårt för den där tanken att allting ska vara nytt, nytt, nytt hela tiden. och framför allt har jag svårt för att nytt alltid definieras utifrån det som är senast ut på marknaden och in i mediekarusellen. när det enda viktiga i själva verket är vad som är nytt för mig."

så inleder lennart persson den samling texter som skulle komma att bli hans sista. och inget kan väl vara mer sant när vi talar om populärkultur (eller för den delen: kultur överhuvudtaget). eller?

när beskedet om lennarts bortgång nådde mediasfären för drygt två veckor sedan slog den ned som en bomb. alla sveriges allra mest framgångsrika musikjournalister började genast skriva på små hyllningstexter till landets kanske allra största musikskribent under de senaste fyrtio åren. jag har själv blivit matad, trugad, lockad, inspirerad och irriterad av perssons enorma kunnande i åratal. kanske hade jag, när jag var yngre, svårt att uppskatta hans lite underfundiga, småtorra humor men när jag nu läser igenom "sånger om sex, gud och ond bråd död" inser jag att få har beskrivit en abstrakt sak som musik med samma exakthet. 

persson beskriver historierna, det mytiska, kring musiken - inte musiken som i världen allena stående objekt. han förstår att sammanhangen skapar uttrycket. bluesen blir således inte lika intressant om du inte har den sociala bilden klar för dig - du måste se plantagen, resan till det gyllene norr och chicago. soulen får inte samma mening om du inte i tanken kan besöka detroit eller stax i memphis. rolling stones blir betydligt mer ointressanta om du inte kan se en ung mick jagger svansa efter howlin wolf som ett nervöst litet barn.

hos lennart börjar människorna bakom mästerverken leva. big mama thornton jagar little richard med en machete, lou reed tvingar de andra i the velvets att sparka john cale, peter green blir kidnappad av ett drogkollektiv under en tysklandsturné 1970, macy skipper avslöjar pillerknaprandet på sun studios. allt flyter samman till en absurd fascinerande och i all misär extremt lockande värld. persson uppmärksammar hur skapandet och tragedin verkar gå hand i hand. som titeln antyder guidar han oss längs mörka gångar. det kan vara en manisk phil spector som envist och totalt oförståeligt vägrar klippa ner sitt fem minuter långa självförhärligande (och patetiska) tal i slutet av julskivornas julskiva. det kan vara duke ellington som ensam kvar i studion klinkar fram en version av "blood count" - den sista låt bästa vännen billy "sweet pea" strayhorn skrev på sin dödsbädd bara dagar tidigare.

när man var på besök i malmö så blev man sällan förvånad om lennart persson stod och grävde bland plattor på folk å rock. intresset för musik dog aldrig. eller om man hittade honom livligt diskuterandes med kunderna på den skivaffär han själv startade - musik och konst. dessutom svarade han alltid på mail. varje gång jag skickade en av mina egna releaser kom det ett konstruktivt mail tillbaka med synpunkter och uppmuntran. dessutom förstår jag nu hur stort det egentligen var att lennart själv skrev en artikel om sleeping beauty i sonic magazine i samband med vår första ep-skiva. tiden ger perspektiv.

och det där med upplevelsen av något nytt då? vad är egentligen nytt? för var dag som går blir jag säkrare och säkrare på att det är mötet med någonting nytt som definierar ordet. möjligheterna till omskakande upplevelser finns lika mycket i vår historia som i dagens tidning. du förändras av varje intryck. mötet med kraften i ett uttryck. och utifrån den tanken blir det svårt att berättiga ett ständigt jagande efter det senaste, det som ingen tidigare hört. istället framstår sökandet efter det som verkligen betyder något som allt viktigare - oavsett om det kommer direkt från pressarna eller gömmer sig, oåtkomligt men möjligt. du måste bli ditt eget filter och inte acceptera att samtiden slaviskt matar dig. du äter bara när du vill. och idag när buffén är så stor och lättåkomlig finns det inte någon som helst anledning att bli lurad. den svåra vägen har blivit asfalterad och inte ens en körkortslös kan köra fel.

Spotify: Lennart Persson - Sånger Om Sex, Gud och Ond Bråd Död